Högteknologiskt.


Hej! Nu är jag här igen. Tillsammans med en jädrans najs bild som jag tog för några dagar sedan utanför mitt jobb. Visst är den snajdig? Har helt missat glastaket, men när jag satte mig ned och skulle snabbäta min frukost inköpt på Pressbyrån så upptäckte jag det. Blev faschinerad, som den bonde jag ju egentligen är. Ha! För en gångs skull blev jag imponerad av något som är totalt nybyggt. Jag brukar annars ha svårt att ta till mig sprillans nya hus till hjärttrakten. Men detta, ja detta - det är något speciellt! (Mall of Scandinavia.)

Idag sjukanmälde jag mig från jobbet. Känner mig inte alls hundra. Är trött och skulle helst vilja sova mitt på dagen. Men nej, det går inte för sig alls. Blir själv jävligt irriterade på människor som ska sova mitt på dan, det är ovårdat. Klarar liksom inte av det. Blir arg. På riktigt. Därför känner jag mig själv ganska ambivalent i detta nu. Men det är inte läge att slå på sig själv idag. Eftersom jag bara ska ta det lugnt. Min kropp är bra på att säga ifrån om jag känner mig stressad eller lite ledsen, då slår den liksom av på något sätt. Säger till mig att lugna ned mig och göra något som tar absolut så lite energi som möjligt. Eller göra saker som gör mig lite mer fridfull. Kan annars vara ganska rastlös, dessvärre.

Det regnar utanför mitt fönster. Och det är ganska kyligt. Man kan lätt ha på sig strumpbyxor utan att svettas. Själv sitter jag här i mina mjukisbyxor som jag och min kille numera delar på. Jag saknar honom. Han kommer hem på måndag igen. Och tur är väl det (!) Jag hade tänkt att eftersom jag ändå inte har något för mig ska jag städa idag. Fixa till här hemma. Äta matlåda. Köpa chips. Eller ostbågar. Se en film. Eller läsa bok och samtidigt lyssna på regnet. Men först ska jag snygga till mig något. Jag ser inte klok ut just nu.

Vardagligheter | | Kommentera |

Fredag 10 juni 2016 / Det första brevet.

| | Kommentera |

19.23

God kväll! Idag är det äntligen fredag. Fredag är nämligen min favoritdag, oavsett om jag är ledig eller jobbar. Just nu sitter jag här med ostbågar, Gurkan i sängen, barnfilm på tvn och Abra i korgstolen. Jag hämtade hem Gurkan i värsta spöregnet idag. Direkt när vi kom innanför dörren så fick vi byta om. Vi var båda dygnsura. Jag håller tummarna under bordet och hoppas att varken hon eller jag blir sjuka efter det där anfallet ovanfrån. Hon sa inget. Tittade bara ut. "Regn!" sa hon. Inget mer. Jaha. Det var jag som tyckte att det var överjävligt med allt vatten som jag inte kunde hindra på något sätt. Vi gick in och bytte om. Frid och fröjd.

Gurkan fick ta Abra själv idag, när vi skulle gå ut en snabbis. Vad glad hon blev! Kände sig liksom stolt, haha. Gurkan, Gurkan, Gurkan.. första helgen som jag har henne själv! Känns fint. Nu ska jag fortsätta min fredag på bästa sätt. Hej!

Upp