En stormig januaridag.

Jäklar vad det stormar ute idag! När jag och Gurkan var ute med Abra tillsammans höll på bokstavligt talat på att blåsa iväg. Var kommer den här stormen ifrån? Det kom några få snöflingor farande runt slottet. Men inga som kommer att stanna, vad det verkar som.

Kommer snön? Det hoppas jag inte. Här behövs det ingen snö. Jag vill inte ha någon. Ändå.. det är så grått ute. Så mörkt. Med snö skulle det bli ljusare ute. När jag vaknar i min säng på ypperligt höga ben så ser jag inte längre soluppgången. För solen har inte ork att ta sig igenom det fetaste distäcket någonsin. Det är deprimerande. Man blir ledsen. Lite nedstämd. Det gör mig rastlös. Räknar ned tills ljuset är tillbaka igen. Tills våren är här, med fågelskratt och grönt gräs. Nya förhoppningar. 

✕ Vardagligheter | | Kommentera |

Fjäderlampan har anlänt! | EOS Large från VITA.

Igår när jag kom hem från jobbet fick jag till min förtjusning se att vår fjäderlampa äntligen har anlänt! Den var fint nedpackad och jag bara vet att den kommer att sprida att riktigt vajert ljus i vårt nu väldigt mörka vardagsrum. Den har ett fint, varmt ljus. Ljuset kommer inte ens störa om man kollar en film. Ett stort +!


Vi beställde den på en sida på nätet under Black friday- rean. I skrivande stund minns jag inte alls vad hemsidan hette. Typiskt, va? Vi har väntat och väntat. I veckor. Fast det var det värt!


Ni ser fluffet! Just den här lampan är ljusbrun, men den finns även i vitt. Ni lär garanterat ha sett den tidigare. Den var varit hur populär som helst. Just nu ligger den på köksbordet och bara väntar på att hamna i taket.. så spännande att få se hur resultatet blir! Jag visar er när den är där den ska.

Imorgon ska vi fixa en förlängningssladd till den. I nuläget är sladden alldeles för kort om vi vill ha den centrerad i förhållande till soffan. I vår lägenhet är det tyvärr så att det inte finns några färdiga lampkåpor uppe i taket. Det gör inte det i nybyggda lägenheter. Det har med brandsäkerhet att göra, har jag för mig. Istället finns det ett lamputtag i väggen vilket betyder att man måste dra sladdar osv. Jobbigt. Tur att jag har en väldigt händig karl! Vill du veta mer om denna snygging, läs mer om EOS här!
 
✕ Inredning | #eos, #eosvita, #fjäderlampa, #inredning | | Kommentera |

Det där med att hitta den jättestora lusten och skita fullständigt i duglighet | Från ingenstans till ingenting.

För några dagar sedan. Närmare bestämt för fyra dagar sedan så fick jag en uppgift av en gammal kär lärare. Uppgiften går ut på att man i 7 dagar lägger upp 7 svartvita bilder. Och att man varje dag utmanar någon annan att göra samma sak. Detta har fått mig att börja fotografera igen. Ni som känner mig väl vet att jag tar bort min iPhone då och då för att få ytrymme att tänka; något som medför att jag inte heller tar med min jättestora systemkamera var jag än går. Den är så pass tung och otymplig. Så därför blir det inte heller så att jag fotograferar särskilt mycket heller. Vilket är synd.


Men efter den här uppgiften så känner jag att jag har en större lust till att bara spontant fotogafera det som dyker upp. Det gör mig gladare på något vis, oavsett vad motivet föreställer. 

Konstvärlden är som den är. Och jag fick mig en törn där i maj förra året. Duger jag? (Och är det något som man aldrig ska börja fundera på är om man duger eller inte. Konst gör man ICKE för andras skull utan enbart för sin egen. Det är det där berättandet som vill ut. Ta sig sin mening i meningslösheten. Historierna som läggs på rad och ovanpå varandra. Som bygger något som ligger utanför en själv.) Är jag verkligen en konstnär? Vad fan är det jag är om inte just det? Jag började tvivla. Ifrågasätta mig själv. Jag vet fan inte. Sätta stämplar på och tvätta bort med lacknafta.

Jag vill göra allt på mitt eget sätt. Något annat finns helt enkelt inte. Kan inte göra andra till lags för att "passa in" eller på olika sätt tillfredsställa någon annans ideér. Det fungerar inte för mig. Kanske är det dumt, kanske är det osmart. Kanske gör det att det blir svårare att ta sig fram. Men sådan är jag. Jag gör inte konst för någon annans skull. Jag har inte filmat mina filmer för någon annan. Det har jag gjort för mig själv. Olika bearbetningar. Allting är någon form av bearbetning. Alltid. Jag finner mig inte. Har mitt eget berättande som är jag. 

✕ Konstnärsliv | | Kommentera |
Upp